Ja det blev inget nytt husbygge för oss, inget enplans heller och absolut inte ute på landet. Vi har köpt ett hus från förra sekelskiftet mitt i stan där ritningen signerades vid förra sekelskiftet. Från vårt hus anno 2016 och nästan 120 år tillbaks i tiden. När jag var barn och egentligen hela mitt liv har jag alltid drömt som sekelskiftet. Jag älskade Madicken och blundade riktigt hårt många gånger om för att kanske få lyckan att teleportera mig tillbaks till 1900-talets början.Till våren är jag nästan där, men med viss moderniserad utrustning som jag trots allt inte vill leva utan. Men pardörrar, stukaturer och fem (!) eldstäder, det kan jag leva med. Visst hade vi en viss ångest (ganska mycket) huruvida vi gör rätt som lämnar ett nybyggt hus i ett tryggt villakvarter. Det har blivit en hel del sömnlösa nätter men allt eftersom har pirret börjat ta över och nu är vi redo att få bli ytterligare en del i husets historia. Jag har aldrig trivts så bra som i vår sekelskifteslägenhet i Norrköping och därför är jag övertygad om att jag även kommer trivas i detta hus. Jag ser fram emot att visa er mer och ni kommer få följa med när vi präglar och förbättrar historians vingslag. Det känns som vi ska ta hand om en jättegammal bebis som har mycket att berätta men behöver en moders kärlek. Dvs min självutnämnda expertis i renovering och inredning, hehehe. ;) Nä nu ska jag inte romantisera detta allt för mycket för vi vet hur det är att leva i gamla hus, vi har gjort det förr. Vi lär vara trötta hela det här året men den här gången har vi inte en nyfödd och en 2 åring på golven bland spackel och färg. Så allt borde ju gå lättare? Eller? Huset är i ett fint och omhändertaget skick i det stora hela. Många detaljer finns kvar och det är vi tacksamma för. Det kommer bli lite ommålning och tapetsering men egentligen inget stort att vänta.
