Idag var det dags för skolavslutning. Cornelis blev tyvärr sjuk igår så han fick inte chans att fira in sommarlovet med sina vänner. För Stellas del var det ett stort avsked. Hon lämnar åk 6, mellanstadiet och börjar på en ny skola. Eftersom de får göra ett skolval själva så splittras de och man märkte på kyrkogården att känslorna låg och flöt just på ytspänningen av tårar i deras ögon.För min egen del var det också speciellt. När Stella skulle börja förskoleklassen för sju år sedan var jag inlagd på sjukhuset efter sepsis och kämpade med så mycket. Framför allt att komma hem för att kunna vara där Stellas första skoldag. Jag klarade det. Jag var där när hon började. Nu är den skolan ett avslutat kapitel. Efter skolavslutningen åkte vi till min syrra för att äta tårta och ha det mysigt ute i deras orangeri med kusinerna. Förväntansfulla och pirriga barn utanför kyrkans fönster. Tur fick vi med vädret. Min lilla tjej som börjar åk 7 i höst och helt plötligt ska bli stor...Inget farväl med likväl ett hej då efter att ha hängt ihop i alla år.
