I mitt förra blogginlägg igår så berättade jag om att jag varit så trött den senaste tiden. Det började egentligen i höstas...Jag släppte boken och for samtidigt som en jojo för pressinspelningar och intervjuer. Det var ju så himla kul och tacksamt! Ovanpå detta har även podden spelats in och jag har haft mycket kampanjer på Instagram med stora internationella varumärken som tagit lite extra tid, samt hållit i föreläsningar. Företagsåret 2023 var strålande och jag fick många roliga upplevelser som jag alltid kommer bära med mig. Vem vågade hoppas?Men tröttheten har bara byggts på och jag har verkligen försökt bromsa in det som går men det är svårt att säga rakt ut att det är för mycket för man vill heller inte stå där utan något kvar. Jag vill alltid leverera och göra mitt bästa, det mår jag bra av. Men jisses vad det kan ta på mina krafter när jag står i det offentliga rummet. Framåt jul när hela den intensiva perioden var slut så var jag också helt slut. Luften gick ur mig och jag har vissa dagar sedan dess känt mig helt utmattad och sjuk. Igår sa min kropp ifrån.Jag var med stella i stallet och tittade på hennes ridlektion när det plötligt började dyka upp speglar i mina ögon och tillslut så kunde jag inget se och blev så yr. Efter jag tagit mig ner för den lilla trappan i ridhuset så svimmar jag och trillar ihop. Där låg jag sedan i stallgången och kunde ändå bara tänka på att jag skämt ut min dotter. Så pinsam mamma jag är.Jag har haft migrän med aura tidigare så jag kände igen det. Men eftersom jag inte befann mig hemma så kunde jag inte ta någon tablett mot det eller gå och lägga mig. Jag såg ingenting och jag blev samtidigt så rädd att förlora kontrollen.Nu har jag bestämt att inte boka in några mer uppdrag som innerbär resor under feb-mars och resekalendern är redan fylld som den är. Det värsta är att jag skäms, jag skäms över att mina kropp sa ifrån och att den inte orkade mer. Nu är jag åtminstone den erfarenheten rikare och jag måste bli bättre på att släppa min arbetsmoral för att tillåta mig njuta av att även göra ingenting, utan att få dåligt samvete. Jag har drivit eget sedan 2011 och den största utmaningen för mig har hela tiden varit att inte känns skuld över att vara ledig.Min vilja, målinriktning och energi kan vara både min bästa vän och värsta ovän ibland.Är glad att jag fick god hjälp i stallet och när jag tagit mig hem tog jag en migräntablett på en gång, idag har jag lite lätt huvudvärk och tänker att jag är glad att jag inte gjorde mig illa. Kroppen, förlåt mig. Jag ska vara snällare mot dig.Ett innerligt inlägg blev det idag. Kram! När jag kom till stallet igår så fotade jag räcket, tyckte det var så vackert med sin röda kulör sen pratade jag med en av föräldrarna som nyligen fått bebis. Så liten och söt! Just då kände jag inte av något speciellt. Igår förmiddag ringde det på dörren. Där utanför stod en äldre dam och balanserade på trappsteget samtidigt som hon höll sig i dörrkarmen och levererade blommor. Hon hade läst min bok och ville visa sin uppskattning. Ni må tro att mina ögon fylldes med tårar. Om det inte vore för att jag stod i målarkäder och inte har en kök så hade jag bjudit in henne på kaffe på en gång.Hade verkligen kunnat tänka mig att arbeta inom äldreomsorgen igen...hon bor på boendet bredvid oss. Så bedårande tant.Hon hade lånat boken av sin vän men tyckte den var så bra att hon hade varit på bokhandeln och köpt sig ett eget ex trots att hon redan läst den. Det glädjer verkligen mig som författare, en otrolig gest. Jag är tacksam över alla som läser. Sally och Otis har förresten hittat varandra nu. Började gråta glädjetårar även över det, så fint så man smäller av. Det enda vettiga för att jag ska ta det lugnt är ibland att ta av benen så jag inte tar mig någonstans. Sedan lite choklad på det så välbefinnandet ökar. Nu tog jag mig inte ens upp så jag hann öppna för posten när de skulle leverera paket för jag hade ändå inte hunnit utan benen på mig. Jag väntat hela dagen med ben på för att de ska komma och nu hade jag ont och orkade inte vänta mer.
