Stellas önskemål när det kom till middag idag var ugnsstekt falukorv. Hon hade ätit detta hos en kompis i veckan och det hade varit så gott. Detta låter ju faktiskt lika märkligt som det är, men jag har nog aldrig gjort just traditionell ugnsstekt falukorv till barnen. Istället har jag gjort en annan variant med pesto och annat gott. Falukorv är heller ingen favorit hos mig, ingen korv alls som jag får välja. Ja...eller en riktigt god lufttorkad salami är inte fel. Mums!När denna traditionella radhusfilé med lök, tomat, bostongurka, ost, ketchup och senap stått en stund i ugnen så började det dofta något välbekant. En doft av barndom och minnen spred sig i köket, precis som när korven låg där i ugnen hemma på Envägen där jag växte upp. Det doftade välbekant och tryggt. Stella tryckte nästan näsan för nära ugnen och frågade ivrigt när det var klart, hon var såå sugen! Till falukorven blev det stuvade makaroner och sockerdricka. Alla blev mätta och belåtna.Jag började tänka på det tidiga 90-talet när jag var barn, räntorna var skyhöga, inflationen ett faktum och att leva var knappast gratis. Mamma och pappa jobbade skift på industrin som tillverkade hushålls- och toalettpapper några mil bort. De hade köpt hus precis när jag föddes 1988 och det var säkert kämpigt att få rull på allt. Jag är varken bortskämd med nya cyklar, kläder eller sportutrustning. På min tid ärvde man och kollade hos den lokala handlaren Bengtssons cykel om han hade passande exemplar i sin lada i skogen. Man var mycket nöjd när pappa lyfte av en halvskrotig cykel från bilen, tacksam. Jag som var äldst hade turen att allt få saker och ting först innan mina systrar skulle ta över.Mina barn har enbart fått nya cyklar, trots detta har de inte varit hälftens tacksamma som jag var. De vet inget annat om och jag har nästan glömt hur det var.Det är mycket som influeras från 90-talet även idag, allt från mode, dyr mat, till dyra räkningar som kommer plinga till i inkorgen hos Kivra hos var och varannan svensk när vintern kommer med mörker och kyla samtidigt som elen ligger på rekordnivåer. Suck, så tråkigt svenskens glansdagar är kanske över nu för en stund. Det är dags att tänka efter, fundera på sina vanor och se till det man har. Att lära barnen, nyttigt också. Kanske kommer falukorven göra en come back och vi får se den där radhusfilén ta sin plats på instagrams mateus-tallrikar istället för burrata, solmogna ekologiska tomater, rostade pinjenötter och dyr olivolja?
