Okej, dagarna försvann och bloggen glömdes bort. Fredagskvällen spenderades hemma hos en av mina vänner utanför stan. De bor så där gemytligt som småland alltid speglas i Astrid Lindgrens sagor. Ett rött hus med vita knutar och såpade trägolv, mitt i skogen med utsikt över en sjö. Det är helt fantastiskt. Jag hade kunnat se mig bo så, om det inte vore för att min man jobbar borta mycket och jag är ensam endel. Är inte tillräckligt tuff för att bo ute i skogen. Tänk om jag stöter ihop med en älg när jag är ute med hunden? Men att komma ut dit och umgås med vännerna en novemberkväll är som balsam för själen. I lördags eftermiddag dök äntligen min make upp efter 1,5 vecka på vift och körde ner sina föräldrars ena bil från Kiruna. En liten resa på 160 mil. Nu står den gamla Volvon här iaf, både bilen och Olle klarade sig bra! I slutet av december flyttar hans föräldrar ner från Kiruna till oss i Vetlanda, de är så modiga och vi tycker det ska bli kul att ha dem på nära håll igen. Det är ju så att jag och Olle har bott flera år i Kiruna men flyttade ner 2015, både Stella och Cornelis är födda där. I söndags var det första advent, kändes tidigt i år och jag såg att fjärde advent infaller flera dagar innan jul! Så det var ju lika bra att Nisse fick flytta in och vi drog på julskyltning. Jag var rätt besviken då jag hade hoppats på mer hantverksförsäljning, men hela torget var fyllt med lotter från olika föreningar. Men barnen var nöjda, vi köpte karameller och tog en fika!